Aktiemarknadsnämndens uttalande 1988:2

1988-02-23

Fråga om det är förenligt med god sed på aktiemarknaden att genom en bolagsordningsändring stämpla upp röstvärdet för visst aktieslag för att möjliggöra för majoritetsägare att behålla kontrollen över bolaget (Nolato)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 14 januari 1988 en framställning från Nolato AB (Nolato). Till framställningen var fogade ett antal bilagor.

Bakgrund

Den följande redogörelsen är hämtad ur Nolatos framställning till nämnden. 

Bernhard Jorlén och Sven Boström grundade år 1938 företaget Nordiska Latexfabriken. Företaget var först i Norden med att använda latex (flytande gummi) som råvara. År 1953 förvärvade ägarfamiljerna Jorlén och Boström Göteborgs Gummibolag, ett etablerat grossistföretag för industriförnödenheter. 

År 1961 ombildades Nordiska Latexfabriken till Gummifabriken Nordiska Latex AB. Bolagets firma ändrades år 1982 till Nolato AB. Familjerna Jorlén och Boström ägde vardera hälften av antalet aktier och röster i bolaget. 

I början av 1980-talet fördes inom de båda familjerna diskussioner om bolagens framtida utveckling. Därvid konstaterades att fortsatta expansions- och utvecklingsplaner fordrade kapital som kunde genereras internt eller anskaffas externt. Ägarfamiljerna beslutade sig för att anskaffa kapital externt men att samtidigt tillförsäkra familjerna en betydande kontroll. En sådan kontroll bedömdes vara en garant för bolagens fortsatta goda utveckling eftersom ägarfamiljerna har särskilda kunskaper och kompetens inom verksamhetsområdena. 

Under år 1983 sålde de två familjerna sina aktier i Göteborgs Gummibolag till Nolato. Samma år förvärvades Slangspecialisten AB Texan från Investment AB Skrinet genom en riktad nyemission. Därmed var den Nolatokoncern bildad som år 1984 introducerades på den s.k. OTC-listan. 

Inför OTC-introduktionen diskuterades ägar- och inflytandefrågor i bolaget. En grundförutsättning för introduktionen var att familjerna även fortsättningsvis kunde bibehålla kontrollen över Nolato. Detta skulle åstadkommas bl.a. genom aktier med olika röstvärden. Man övervägde att införa aktier med 1 röst respektive 10 röster. Med hänsyn till då rådande regler för förmögenhetsbeskattning av icke noterad aktieserie och till pågående debatt om aktier med olika röstvärden bestämde man sig för aktier med 1 röst respektive 5 röster. En sådan relation ansågs vara tillräcklig för att långsiktigt binda familjernas kompetens till och säkra deras inflytande i Nolato med hänsyn till då gällande regler. 

Efter OTC-introduktionen uppgick antalet aktier i Nolato till 876.800. Av dessa var 131.400 A-aktier med 5 röster per aktie och 745.400 B-aktier med 1 röst per aktie. Ägarstrukturen uttryckt i kapital-/röstandel var följande: 
   

Familjen Boström 29,9/31,2 %
Familjen Jorlén 29,9/31,2 %
Investment AB Skrinet 29,9/31,2 %
Övriga 10,3/6,4 %
   
Nolatokoncernen fortsatte även efter OTC-introduktionen sin goda utveckling. Under år 1986 förvärvades genom apportemissioner av B-aktier två företag, Lövepac AB och AB Gejde. Efter dessa förvärv uppgår antalet aktier i Nolato till 1.656.376 som per 1988-01-05 fördelade sig på kapital och röster enligt följande:
   
Ägare A-aktier B-aktier Andel
kapital 
Andel
röster
Familjen Boström 65.700 320.975 23,34 % 26,57 %
Familjen Jorlén 65.700 307.400 22,53 % 26,01 %
Skrinet AB 65.700
197.100
556.785
1.185.160
37,58 %
83,45 %
36,21 %
88,79 %
Övriga --  274.116 16,55 % 11,21 %
Summa 197.100 1.459.276 100,00 % 100,00 %
   

Det totala antalet aktieägare är ca 520. 

Den förändrade lagstiftningen avseende förmögenhetsbeskattning av bl.a. OTC-aktier innebär betydande ekonomiska påfrestningar för familjerna Jorlén och Boström. Familjerna blir tvingade att successivt sälja aktier i Nolato för att kunna betala kommande års förmögenhetsskatt. På sikt medför detta att familjernas inflytande i Nolato avsevärt minskar. De tre huvudägarna anser att detta är till nackdel för den fortsatta utvecklingen av Nolatokoncernen. För att även med beaktande av numera gällande regler också för framtiden tillförsäkra familjerna Jorlén och Boström ett betydande inflytande i Nolato har de tre huvudägarna övervägt att vid en bolagsstämma framlägga förslag om att ge A-aktierna i Nolato ett röstvärde om 10 röster per aktie (uppstämpling). 

Det förändrade läge som inträtt genom de nya reglerna om förmögenhetsbeskattning av bl.a. OTC-aktier skulle vid ett genomförande av förslaget, enligt huvudägarnas mening, återställa det läge som gällde inför OTC-introduktionen. 

Om en uppstämpling gjorts efter de linjer som berörts, skulle ägarstrukturen per 1988-01-05 blivit följande: 
   

A-aktier B-aktier Andel
kapital
Andel
röster
Familjen Boström 65.700 320.975 23,34 % 28,51 %
Familjen Jorlén 65.700 307.400 22,53 % 28,11 %
Skrinet AB 65.700
197.100
556.785
1.185.160
37,58 %
 83,45 %
35,38 %
92,00 %
Övriga --  274.116 16,55 % 8,00 %
Summa  197.100 1.459.276 100,00 % 100,00 %
   

En uppstämpling av 197.100 A-aktier från 5 röster till 10 röster skulle alltså medfört att de tre huvudaktieägarna ökat sitt röstinflytande från 88,79 % till 92,00 %. 

Underhandskontakter med vissa minoritetsaktieägare (representerande 165.000 B-aktier motsvarande ca 6.7 % av nuvarande röstetal) har givit vid handen att de inte har något att invända emot en uppstämpling på nu aktuellt sätt. 

Tankegångar har också uppkommit om att förändra ägarrelationerna mellan de tre huvudaktieägarna och i samband därmed öka antalet aktieägare. Om A-aktierna uppstämplas och de nyss nämnda tankegångarna genomföres, kommer inflytandet i Nolato att fördelas enligt följande: 
   

Andel röster
Familjen Boström 32,88 %
Familjen Jorlén 32,49 %
Skrinet AB 26,06 %
91,43 %
Övriga  8,57 %
Summa  100,00 %
   

Nolato har också upplyst att nämnden vid sitt ställningstagande skall förutsätta att de regler om kvalificerad majoritet som gäller för beslut om ändring av bolagsordning enligt 9 kap 15 § tredje stycket aktiebolagslagen kommer att iakttas. 

Den fråga Aktiemarknadsnämnden har att pröva gäller om det kan anses förenligt med god sed på aktiemarknaden att genom beslut om ändring av bolagsordningen förändra röstvärdet på utgivna A-aktier i Nolato från nuvarande 5 röster per aktie till 10 röster per aktie.

Överväganden

En väsentlig utgångspunkt för nämndens bedömning är Nolatos ställning som OTC-bolag. En av grundtankarna bakom OTC-marknadens tillkomst var att små och medelstora bolag skulle ges möjlighet att finansiera sin verksamhet genom externt riskkapital utan att den ursprunglige ägaren skulle förlora den ägarmässiga kontrollen över företaget. För att uppnå detta har det varit mycket vanligt att företag som valt att introducera sina aktier på OTC-marknaden utnyttjat möjligheten att ge aktier olika rösträtt. Det utan tvekan vanligaste har därvid varit förhållandet 10:1 (jfr Aktiers röstvärde, SOU 1986:23 s 193 f). 

Bolag på OTC-listan kontrolleras normalt av en eller ett fåtal aktieägare. Nolato skiljer sig inte från detta mönster. Nolato har emellertid som framgått valt relationen 5:1 i röstvärdesdifferentiering i stället för relationen 10:1. Nolato intar i detta avseende en nästintill unik ställning bland företagen på OTC- listan. 

Vid tidpunkten för OTC-introduktionen framstod den valda röstvärdesdifferentieringen uppenbarligen som fullt tillfredsställande för ägarfamiljerna från inflytandesynpunkt. Att man inte valde förhållandet 10:1 har emellertid visat sig få till följd att familjernas möjlighet att behålla det kontrollerande inflytandet i Nolato även för framtiden har reducerats. Enligt framställningen till nämnden har familjerna hela tiden haft syftet att behålla ett sådant inflytande. Någon avsiktsförklaring av sådan innebörd finns visserligen inte i introduktionsprospektet och inte heller på någon annan plats. Enligt nämndens mening finns det emellertid ingen anledning betvivla att ägarfamiljerna hela tiden haft samma syfte. Inte heller den investerande allmänheten kan antas ha hyst någon annan uppfattning. Den omständigheten att Nolato är ett OTC-bolag tillsammans med den omständigheten att bolaget redan i viss utsträckning begagnat sig av möjligheten att differentiera rösträtten talar härför. 

Nolato har i sin framställning förutsatt att bestämmelserna i aktiebolagslagen 9 kap 15 § tredje stycket skall iakttagas vid ett eventuellt genomförande av uppstämplingen. Nämnden utgår i sin bedömning från att så blir fallet. Bestämmelserna innebär att ett beslut om ändring av bolagsordningen - av det slag som i det aktuella fallet är ifråga - skall fattas med kvalificerad majoritet. Vid försämring av ett helt aktieslags rätt - i detta fall B- aktierna - gäller för det första huvudregeln för ändring av bolagsordningen, dvs krav på 2/3 av de avgivna rösterna och 2/3 av de på stämman företrädda aktierna. Därtill fordras samtycke av ägare till hälften av alla aktier av det aktuella slaget och av 9/10 av de på stämman företrädda aktierna av samma slag, dvs i detta fall B-aktierna i Nolato. Dessa krav gör, enligt nämndens mening, att betänkligheterna minskar mot den tänkta uppstämplingen. 

Som framgått av det föregående representerar minoritetens ägarandel drygt 16 % av antalet aktier i Nolato med något mer än 11 % av rösterna för samtliga aktier. Minoritetens aktier är B-aktier. Ett beslut om uppstämpling i enlighet med vad som övervägs skulle medföra relativt sett små förändringar för minoriteten. Röstetalet skulle sålunda minska med drygt 3 % medan kapitalandelen skulle lämnas helt orubbad. Från minoritetsskyddssynpunkt är sistnämnda förhållande av särskilt intresse med hänsyn till att aktiebolagslagen genomgående kräver en minoritetsandel av 1/10 av samtliga aktier för att minoritetsskyddsreglerna skall utlösas. En uppstämpling av A-aktierna - som i och för sig innebär en betydande ökning av ägarfamiljernas på innehavet av sådana aktier grundade inflytande - skulle alltså i detta avseende inte alls påverka minoritetens rätt att utnyttja aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler. 

Aktiebolagslagens krav på samtycke av 9/10 av de på stämman företrädda B-aktierna innebär att om minoriteten önskar hindra ändringen av bolagsordningen måste en så stor del av minoriteten infinna sig på stämman att dess andel motsvarar mer än 1/10 av samtliga B-aktier i Nolato. Enligt nämndens mening kan detta krav inte anses vara alltför svårt att uppfylla med hänsyn till den andel av bolagets samtliga aktier i bolaget som minoriteten representerar. 

Det nyss anförda förutsätter att aktieägarna får detaljerad kännedom om förslaget till ändring så att de ges möjlighet att också i reell mening utnyttja sitt inflytande på stämman. Vid den typ av åtgärd som här är aktuell innehåller aktiebolagslagen kravet att skriftlig kallelse skall avsändas till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget. I kallelsen skall anges det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändring av bolagsordningen. Det kan diskuteras om bolaget härutöver bör upplysa om de särskilda röstpluralitetsregler som gäller för denna typ av ändring. En sådan information kan ha ett speciellt värde i fall som det nu aktuella. Enligt nämndens mening bör därför Nolato i kallelsen till aktieägarna upplysa om innehållet i röstreglerna i 9 kap 15 § tredje stycket aktiebolagslagen. 

Nämnden vill sammanfatta sin mening på följande sätt. 

Bolag på OTC-listan intar i normalfallet i förhållande till övriga aktiemarknadsbolag en särställning i den meningen att de regelmässigt kontrolleras av grundaren till företaget eller av grundaren och dennes familj. Ofta uppfattas detta förhållande vara en förutsättning för en god utveckling av bolaget. De flesta aktieägare i ett OTC-bolag kan antas ha gjort sin investering väl medveten om ägarsituationen i bolaget och sannolikt inte räknat med en ändring av majoritetsförhållandena. 

Enligt Aktiemarknadsnämndens mening bör det nyss anförda beaktas när man tar ställning till de minoritetsskyddsfrågor som aktualiseras vid en uppstämpling av det slag som övervägs i Nolato. 

Aktiemarknadsnämnden anser att en uppstämpling av aktier på det sätt som nu är i fråga i noterade bolag kan godtas endast i undantagsfall. Med hänsyn till vad som förut redovisats rörande Nolato anser nämnden att uppstämplingen av A-aktierna i Nolato inte strider mot god sed på aktiemarknaden. 

Nämnden anser att kallelserna till bolagsstämman bör utformas så att minoritetsaktieägarna på ett tydligt sätt informeras om vad åtgärden innebär och om vad som krävs för att den skall kunna genomföras.

I behandlingen av detta ärende har deltagit följande ledamöter. Ingvar Gullnäs (ordförande), Bengt Haak, Göran Linders och Knut Rodhe.