Aktiemarknadsnämndens uttalande 1988:10 [*]

1988-06-30

* Uttalande i plenum

Fråga om vilka krav som bör ställas på innehållet i kallelse till bolagsstämma som skall behandla en personalkonvertibelemission (Saab-Scania, Fabege)

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 29 april och den 20 maj 1988 två framställningar från Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna).

Bakgrund

Båda framställningarna gäller frågan vilka krav som bör ställas på innehållet i kallelse till bolagsstämma som skall behandla förslag till beslut om emission av konvertibla skuldebrev med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, s.k. riktad emission. I de två fall som omfattas av framställningarna riktas emissionerna till anställda m.fl. i det emitterande bolaget eller till anställda i koncernbolag. 

Den första framställningen gäller kallelsen till Saab-Scania Aktiebolags (SAAB-SCANIA) ordinarie bolagsstämma den 6 maj 1988. Den andra framställningen gäller kallelsen till FABEGE ABs ordinarie bolagsstämma den 19 maj 1988. 

SAAB-SCANIAs kallelse upptar i den nu aktuella delen följande ärende. 

"Styrelsens förslag att bolaget genom utgivande av konvertibla förlagsbevis skall uppta ett konvertibelt förlagslån på nominellt högst ca MSEK 800. Lånet kommer att löpa med årlig fast ränta som - beroende av gällande marknadsränta - beräknas uppgå till ca 10 procent. Förlagsbevisen skall kunna konverteras till fria aktier av serie B. Vid full konvertering kommer aktiekapitalet att öka med ca MSEK 92, vilket motsvarar ca 5 procent av aktiekapitalet och ca 0,6 procent av det totala röstetalet. Förslaget, såvitt avser lånets storlek, räntesats och konverteringskurs, kommer att fastställas slutligt av styrelsen senast en vecka före bolagsstämman. 

Rätt att teckna konvertibla förlagsbevis skall tillkomma de personer som vid teckningsperiodens utgång är tillsvidareanställda i Saab-Scania AB eller i något av dess svenska dotterbolag, samt bolagsstämmovalda styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i Saab-Scania AB. Rätt att teckna konvertibla förlagsbevis skall därutöver tillkomma Saab-Scania Jubileumsfond. 

Enligt de villkor som avses föreslås kommer cirka 200 ledande befattningshavare inom Saab-Scania att erbjudas att teckna för ett belopp som uppgår till cirka 250.000 - 750.000 kronor, indelat i 3 olika klasser. 

Totalt kommer de ledande befattningshavarnas andel av lånet att uppgå till cirka 8 procent. Övriga anställda garanteras en tilldelning till ett belopp av cirka 15.000 kronor och får därjämte andel i jubileumsfonden. 

De konvertibla förlagsbevisen skall tecknas under tiden 16 maj-6 juni 1988. 

Tecknade och tilldelade konvertibla förlagsbevis skall betalas kontant på en gång med förlagsbevisens nominella belopp senast den 12 augusti 1988. 

Innehavare av förlagsbevis skall äga rätt att under tiden fr.o.m. den 13 augusti 1990 t.o.m. den 16 september 1993 påkalla konvertering av förlagsbevis till fria aktier av serie B. 

Förlagsbevisen förfaller till betalning den 30 september 1993 i den mån konvertering inte dessförinnan ägt rum. 

Styrelsens fullständiga förslag till beslut om emission av konvertibla förlagsbevis kommer fr.o.m. fredagen den 29 april 1988 att finnas tillgängligt på bolagets huvudkontor i Linköping." 

I FABEGEs kallelse anförs följande. 

"På ordinarie bolagsstämman kommer att behandlas fråga om emission av konvertibelt förlagslån i dotterbolaget FABEGE Finans AB om högst nominellt 20 MKR. Emissionen föreslås ske utan företräde för FABEGE AB och riktas till anställda hos FABEGE Finans AB och detta bolag närstående personer. FABEGE ABs andel av rösterna kommer efter genomförd konvertering ej att understiga 75 %." 

Aktiespararna har i framställningen rörande SAAB-SCANIA ifrågasatt om innehållet i bolagets kallelse uppfyller aktiebolagslagens krav. Som grund härför anförs i huvudsak följande. 

I kallelsen saknas underlag (bl.a. konverteringskurs) för att ens överslagsvis beräkna ett sannolikt marknadsvärde på de konvertibla förlagsbevisen. Utan en sådan beräkning är det inte möjligt att bedöma om de ekonomiska villkoren för emissionen är skäliga. 

Vidare framgår det inte av kallelsen hur stort belopp styrelseledamöter respektive Saab-Scanias Jubileumsfond äger rätt att teckna. Av kallelsen framgår inte heller hur indelningen i tre olika klasser är tänkt att se ut och inte heller hur antalet ledande befattningshavare fördelas på respektive klass. 

Beträffande FABEGEs kallelse ifrågasätter Aktiespararna om kallelsens innehåll uppfyller kraven när det är fråga om ett aktiemarknadsbolags godkännande av en emission i ett dotterbolag. Aktiespararna framhåller att kallelsen även i detta fall saknar uppgifter som är nödvändiga för att kunna beräkna ett sannolikt marknadsvärde på konvertibeln. Aktiespararna framhåller vidare att uppgift inte lämnats beträffande vilka personer som är teckningsberättigade, fördelningen och utspädningseffekterna. 

SAAB-SCANIA har i yttrande till nämnden hävdat att en approximativ konverteringskurs kunde framräknas med hjälp av underlaget i kallelsen och tillagt bl a att anledningen till att konverteringskursen inte angivits i kallelsen sammanhänger med att innehållet i förslaget till emissionsbeslut inte var slutligt fastställt när kallelsen utfärdades. 

Beträffande Aktiespararnas påstående, att kallelsen inte anger vilket belopp som styrelseledamot äger rätt att teckna, har SAAB- SCANIA anfört att det torde vara självklart att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ingår i gruppen ledande befattningshavare, vilken redovisas i kallelsen. Att uppgift om teckningsbelopp saknas för Jubileumsfonden grundas enligt SAAB-SCANIA på den omständigheten att uppgiften ej bedömts ingå som en del i de huvudsakliga villkoren och att tilldelningen till fonden indirekt utgör en tilldelning till de anställda, vilket framgått av årsredovisningarna för såväl år 1986 som 1987. 

Med anledning av Aktiespararnas anmärkning att indelning i klasser saknas i kallelsen har SAAB-SCANIA framhållit att det i kallelsen anges att tre klasser föreslås, att gruppen ledande befattningshavare utgör ca 200 personer samt att var och en av dessa får teckna ett belopp som uppgår till mellan 250.000 kronor och 750.000 kronor. Detta innebär enligt SAAB-SCANIA ett genomsnitt per person på ca 320.000 kronor, vilket skulle indikera att majoriteten av befattningshavarna befinner sig i den lägre delen av intervallet. 

Aktiespararnas framställning beträffande FABEGE har inte remitterats till FABEGE för yttrande. Av protokoll från ordinarie bolagsstämma med bolaget den 19 maj 1988 - som nämnden tagit del av - framgår nämligen att stämman inledningsvis informerades om att den på föredragningslistan upptagna punkten rörande emission av ett konvertibelt förlagslån skulle utgå. Det framgår också att åtgärden hade sin grund i Aktiespararnas framställning till Aktiemarknadsnämnden.

Överväganden

Aktiespararnas framställning avser visserligen innehållet i kallelserna till två särskilda bolagsstämmor. De frågor som förbundet pekat på är emellertid av principiell karaktär och återkommer vid varje emission av konvertibla skuldebrev som riktas till anställda m.fl. Aktiemarknadsnämnden låter därför Aktiespararnas framställning utgöra utgångspunkt för mer generella överväganden om innehållet i kallelser av det aktuella slaget. Nämnden tar därvid upp även frågor som inte direkt berörts i framställningarna. 

Frågan vilka krav som bör ställas på innehållet i kallelserna behandlades ingående av Leo-kommissionen. En av kommissionens slutsatser var att tidig information inför beslut om riktade emissioner till de anställda m.fl. var av väsentlig betydelse för aktieägarna. Departementschefen anslöt sig i stort till kommissionens uppfattning. Någon detaljreglering beträffande innehållet i kallelsen genomfördes emellertid inte. Lagtexten utsäger bara att förslagets huvudsakliga innehåll bör anges. 

Det är lätt att konstatera att kallelserna generellt sett varierar mycket i fråga om den information som lämnas angående den riktade emissionen. Detta gäller såväl innehållet som omfattningen. Två belysande exempel är kallelserna till bolagsstämmorna med SAAB-SCANIA och FABEGE. 

Ett förslag om en till anställda m.fl. riktad emission av konvertibla skuldebrev måste av olika skäl innehålla information i en hel rad frågor. Om kallelsen skulle innehålla all information, måste den därför bli mycket omfattande. Detta är av många skäl, bl a praktiska, inte lämpligt. Men härtill kommer att vissa villkor inte är av den art eller betydelse att man - med hänsyn till aktieägarna - har anledning kräva att de anges redan i kallelsen. Som exempel kan nämnas villkor som anger vad som skall gälla om aktiekapitalet ökas eller minskas innan konvertering sker. Sådana villkor är dessutom ofta standardiserade. 

Beträffande många andra villkor gäller emellertid att det kan vara av stor betydelse för aktieägaren att på ett tidigt stadium få kännedom om dem. I aktiebolagslagen har uttryckligen föreskrivits att kallelsen skall innehålla uppgift om vem som är teckningsberättigad. Aktiemarknadsnämnden anser att kallelsen dessutom bör innehålla uppgifter om

  • emissionens belopp
  • omfattningen av teckningsrätten
  • de konvertibla skuldebrevens nominella belopp, emissionskurs, räntefot och förfallodag
  • konverteringstid och konverteringskurs
  • ökningen av aktiekapitalet vid full konvertering
  • utspädningseffekten i avseende på aktiekapitalet och röstetalet
  • Om olika kategorier av anställda ges olika teckningsrätt, bör kategoriindelningen framgå redan av kallelsen. Det bör därvid anges vad varje teckningsberättigad person i respektive kategori äger rätt att maximalt teckna samt vad han är garanterad i tilldelning. En särskild fråga, i vilken delade meningar torde föreligga, är om styrelseledamöter bör tillåtas deltaga. Aktiemarknadsnämnden tar i detta ärende inte ställning i denna fråga. Om styrelseledamöter tillåts deltaga, anser nämnden emellertid att de alltid bör redovisas som en särskild kategori. 

    Eftersom aktiebolagslagen gör det fullt möjligt att offentliggöra förslaget till emissionsbeslut först en vecka före bolagsstämman men kallelsen måste utsändas tidigare, kan vissa problem uppkomma. Aktieägarna måste därför acceptera att vissa av de uppgifter som kallelsen bör innehålla anges med vissa reservationer. Konverteringskursen kan anges t.ex. med tillägg av "cirka" eller bestäms i relation till noterad kurs. Att binda bolagets handlingsmöjligheter redan i och med kallelsen genom ett krav på att redan kallelsen måste innehålla preciserade uppgifter, t.ex. om konverteringskursen, vore enligt nämndens mening att gå alltför långt. 

    Enligt aktiebolagslagen skall förslaget till beslut om nyemission - förutom att det skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslut skall fattas - också sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Det är vanligt förekommande att bolaget i kallelsen anger att styrelsens fullständiga förslag till beslut finns tillgängligt från viss dag på bolagets huvudkontor. Mindre vanligt är det att bolaget samtidigt upplyser om aktieägarens rätt att få sig förslaget tillsänt. Enligt nämndens mening bör aktieägarna i kallelsen erinras om den rätten och möjligheten. 

    En ännu bättre ordning, som nämnden skulle vilja rekommendera till allmän tillämpning men som nu endast undantagsvis används, innebär att i kallelsen lämnas upplysning om att styrelsens förslag till emissionsbeslut översänds till de aktieägare som på i kallelsen föreskrivet sätt anmält sitt deltagande i stämman. 

    Av det nu anförda framgår att SAAB-SCANIA och FABEGE inte utformat sina kallelser på det sätt Aktiemarknadsnämnden anser bör gälla. Särskilt FABEGEs kallelse innehöll anmärkningsvärt få uppgifter. En bidragande orsak till att kallelserna inte blivit mer upplysande är uppenbarligen behovet av möjligheten att först vid en senare tidpunkt precisera vissa villkor i emissionsförslaget. Detta ställer bolagen inför svåra avvägningsfrågor, eftersom information som ges i kallelsen lätt binder handlandet inför det slutliga styrelsebeslutet om emissionsvillkoren. 

    Att de två bolagen i sina kallelser - låt vara i olika grad - inte uppfyllt de krav som Aktiemarknadsnämnden genom detta uttalande vill rekommendera som riktlinjer för framtiden måste bedömas med hänsyn till det förut anförda om bristen på vägledning i förarbeten samt avsaknaden av en enhetlig praxis. Även med beaktande därav anser nämnden att FABEGEs kallelse inte fyllde rimliga krav. Styrelsen för FABEGE har emellertid, som redan framgått, sedan Aktiespararna kritiserat kallelsen, beslutat att inte framlägga förslaget på stämman.

    Detta ärende har avgjorts i plenum, varvid 11 ledamöter deltagit.